Vilken kanonhelg!

I helgen har vi varit och tävlat i först Karlskoga och sedan Frövi. Och vilka kanonresultat!! Det är så skönt att äntligen vara i tvåan och få lite utmaningar, och vi verkar klara dem galant! Bägge loppen i Karlskoga gick helt problemfritt, första loppet var Baby väldigt långsam på grund av den stekande värmen. Andra loppet hade jag blött ner henne ordentligt innan och det kändes mycket bättre. Det som var genombrytande för dessa två lopp var att hon ofta låg en bit framför mig och jobbade vidare, var inte alls lika bunden som förut.
Jag kom till insikt för en kort tid sedan, att jag har handlat henne för fegt. Kollade på en film från en träningstävling som var för ett år sedan. Där var vi på den nivå som jag föreställt mig att vi ligger på idag. Insikten var ett genombrott för mig när det gäller bakombyten och de fyra senaste loppen har jag inte tvekat att använda dem.
Tillbaka till Karlskoga. Första loppet gick som sagt var riktigt sakta men andra loppet hade ett bra tempo. Vi hade strax under en sekunds tidsfel och det roliga var att jag kände att vi hade mycket tid att spara om jag handlat lite snabbare. Det blev flera vida svängar. Nu när jag även kan jobba med bakombyten måste jag tänka om lite kring hur jag kan använda dem för att få så snäva svängar som möjligt!
De två loppen resulterade i två tredjeplatser i ganska tam konkurrens.
I Frövi så blötte jag Baby direkt. Första banan var alldeles för lätt, lättare än många klass ett banor vi kört. Jag trodde först jag kommit fel vid banvandringen men inte det. Enda fällan var egentligen ingen verklig fälla utan ett problem och det var slalomingången. Någonting var lurigt med den, som jag inte kan placera, men den var svår för många - även oss. Baby stannade i första porten med följden att vi tappade ett par sekunder. Resten av banan var bara att springa. Några för vida svängar men annars bra samarbete och bra fart. Vi kom några hundradelar under referenstiden, tog en andraplats och vår första pinne i tvåan!
Andra loppet var också en väldigt lätt bana, precis samma som klass ettan men med en extra runda i starten. Några luriga fällor, bland annat en som jag redan under klass ett insett att vi behöver träna på. Man kommer i full fart genom en lång rak tunnel och helt på linje står a-hindret. Men hunden ska efter tunneln svänga nittio grader och ta ett hopphinder. Jag skrek, men tyvärr inte på rätt sätt för att Baby skulle bryta linjen och det blev en disk. Tog tillbaka henne till tunneln och andra varvet gick det bättre. Sen var det bara att kuta på. Bortsett från missödet vid a-hindret var loppet felfritt och ruggigt snabbt. Hade jag fått hennes kontakt efter tunneln hade vi vunnit med över fyra sekunder och tiden nio sekunder under referenstiden (räknade ut tiden på filmkameran i efterhand)!!
Lite om dröm-mål; mål som jag haft och fantiserat om men aldrig egentligen trott skulle hända!
Först var mitt dröm-mål att göra det perfekta loppet - ett lopp med flyt och fart, utan stopp och missförstånd. Detta gör vi i stort sett alltid nuförtiden!!
Sen var mitt dröm-mål att få domarens pris, det fick vi på Vintercupen!
Efter det blev dröm-målet att ta pris i bägge klasserna under en dag. Det målet har jag burit på länge, och i förrgår blev det uppnått!!!
Nu är mitt dröm-mål att vinna ett klass två lopp. Och det har vi redan varit och luktat på :)