Baby & Iss

Igår reste vi till Norrland. Det blev en lång dag i bilen, inte minst för hundarna. Efter fjorton timmar kunde vi äntligen njuta hemvisten, frisk luft och myggbett. Imorse lade jag ett spår var till hundarna. Lade relativt raka spår och uppskattade dem till hundra meter, men kunde i efterhand konstatera att mitt ögonmått inte är vad det borde. Spåren var nog bara dryga femti-sexti meter. Det får jag bättra mig med!
Tränade lite lydnad med Lilla och Lunas medan vi väntade på spåren. Lydnaden med Baby knakar lite, jag har svårt att få henne att behålla positionen (att inte lägga sig ner när hon ska sitta, att inte sätta sig när hon ska stå) och försöker med klicker och positionsinriktad belöning men kommer knappt någonvart. Vi kunde däremot träna ett jättefint platsligg med hjälp av Lilla som belönade på plats fast jag stod en bra bit bort. Det börjar befästa sig ordentligt nu, att hon ska ha hakan i marken. Jag stod på femton meters avstånd och vågade som längst vänta tio sekunder till klicket. Låter lite, men ställ dig själv och räkna ;)
Försökte träna Iss att backa lite mer jämte mig. Fungerade då och då! Tränade även att backa honom upp på ett hyllplan med matta, men han tyckte det var obehagligt och backade ideligen snett så han undvek hyllplanet. Det var dumt att ha både den backningen och backande i fotposition som mål samma månad, de går ut på helt olika saker. Om jag ska välja, blir det i så fall att backa upp på hyllplanet som går i första hand - det är närmare vad han redan har lärt sig och backandet i fotpositionen är mitt slutliga mål så det faller sig naturligt att tränas in sist. I övrigt lekte vi lite med bollen, han var i långkoppel. Vi kampade, han släppte och jag kastade. Var roligt och han blev fort trött. Såret läker förresten jättefint, ser helt bra ut nu och svullnaden är nästan borta!
Så var det dags för att gå spår. Jag hade noggrannt lagt Babys spår minst en och en halv meter från där jag gick för att hon inte ska spåra mig. Det gav resultat! Hon spårar lugnt och fokuserat och exakt efter spåret. Hittade klöven och blev stolt som vanligt! Hon ville gärna tugga på den, dock, så som jag lät henne göra en gång. Jag ville få upp hennes intresse för klöven och det lyckades. Nu får jag väl stå ut med att hon vill tugga - men hon får inte det!
Iss spår blev lite krokigt på grund av terrängen, men bara med mycket små vinklar. Han var tänd och jobbade på, men så tappade han spåret. Jag visade gång på gång där jag trodde det låg, han luktade men var ointresserad. Ville mycket hellre gå rakt åt höger. Jag utgick från att han kände att jag gått tillbaka en bit bort på höger sida och försökte åter leda honom på spåret. Till slut gick jag med på att låta honom gå bortåt en bit, de säger ju att hunden kan vika rätt mycket från spåret utan att för den skull ha tappat det. Så ställer han sig fem-sex meter bort på min högra sida. Och förbannat då upptäcker jag att i trädet där han står jämte sitter en snitsel. Det var jag som tappat spåret och han hade hela tiden försökt leda mig tillbaka till det.... Pinsamt och trist för att jag kanske gjort honom osäker i spårsituationen. Han ville spåra bakåt, vi hade ju inte gått där, och jag fick till slut gå fram en bit och visa spåret på en plats där jag säkert visste att jag dragit det. Därifrån spårade han rakt på klöven och blev nöjd och glad - och det blev jag med!
Masserade Baby på kvällen, ömsom med novafonen (en slags ljudvåg-massageapparat) ömsom med händerna. Hon var väldigt spänd på två punkter i korset, det var rejäla muskelknutar... Jobbade med dem i en halvtimme totalt och masserade även lite i den frambensmuskel där hon också är spänd. Får se hur hon känns nu framöver, det blir i allafall vila till det är dags för agilitytävling i helgen...